Så fastställer du mått för transportband och drivremmar

Så fastställer du mått för transportband och drivremmar

Vad är k1%, kadm, och periferikraft? Många tycker att man träffar på ett främmande språk när man ska försöka förstå innebörden i de här uttrycken men i dagens blogg ska jag förklara vad de betyder och diskutera vad varje ord innebär.

k1% är ett centralt begrepp i terminologin för både transportband och drivremmar och figurerar ofta i vår tekniska dokumentation. Det är en EU-standard och är branschens sätt att uttrycka elasticitetsmodulen för helsyntetiska drivremmar och transportband. Värdet upplyser om hur stor kraft i Newton som krävs för att sträcka ett 1 mm brett band till 1% töjning.

I lite mera vardagligt språk innebär detta: Om du håller en 1 cm bred och 1 cm lång remsa av ett band i ena ändan och hänger en tyngd i andra så anger k1% hur stor vikt tyngden måste ha för att sträcka remsan 1 cm.

Det finns tre olika värden för k1%: k1% static, k1% relaxed och k1%a.r.i. (After Running In). Det statiska värdet ingår ofta i den tekniska benämningen och gäller en produkt som aldrig har belastats.

Exempel: FAB-5E, NHM-10EKBV där ”5” och ”10” är det önskade k1% static -värdet under produktutvecklingsfasen för dessa produkter.

Relaxering hos material
Relaxering hos material

 

k1% får inte förväxlas med den maximalt tillåtna belastningen kadm, som är något helt annat. Vissa produkter får exempelvis inte sträckas till mer än 1%. För andra kan vi gå ända upp till 3% eller ännu mer. Om du vill jämföra olika transportbands styrka utifrån siffran i typbeteckningen eller värdet för k1% bör du alltså vara försiktig och inte dra några slutsatser förrän du tagit reda på värdet för maximalt tillåten belastning kadm för transportbandet eller maskinremmen alternativt ”Periferikraften” för drivremmen! Notera att dessa värden gäller enbart vid 23°C och 50% relativ fuktighet och ändras vid annat klimat.

Både k1% relaxed och kadm används i våra tekniska beräkningsformler för transportband och maskinremmar för att, bland annat, fastställa rekommenderad förspänning och maximal last.

När det gäller drivremmar så utsätts de för en mycket mer dynamisk process. Hög belastning vid höga hastigheter och högfrekventa kraftväxlingscykler mellan den ”sträckta” och den ”slaka” remparten skapar komplexa töjningsmönster inuti remmen. Vid dimensionering och tekniska beräkningar är det därför mycket viktigt att remtypens k1% efter inkörning, k1% a.r.i., används.

Brottlast är ett begrepp som är relevant för stål och andra metaller. För syntetiska material är brottlasten helt ointressant eftersom den är starkt beroende av en mängd andra variabler, t.ex. tidsvariabeln som innebär hur fort man drar till brott. Relaxation och strukturtöjning är även de beroende av tid. Som tidigare nämnts kan inte syntetiska material användas på samma sätt som stål eftersom fibrerna är tidsberoende på ett sätt som metaller inte är.

Den väsentligaste faktorn för hur länge ett syntetiskt material håller är annars utmattning eller antalet böjväxlingar. Detta gör att kadm, som är fastställd med teoretiskt oändlig utmattningshållfasthet, är mycket lägre än brottlasten.

När du belastar t.ex. polyester, polyamid (Nylon®) och aramid (Kevlar®) kommer du att få avvikande töjningsresultat beroende på hur länge du töjer materialet. Det slutar inte töja sig förrän efter en vecka när materialet har relaxerat färdigt. I många fall innebär töjningen en 50 % relaxation, d.v.s. fibrerna har töjt sig dubbelt så mycket efter en vecka. Merparten av relaxationen sker dock de första timmarna.

Vävar består av flätade trådar där de längsgående (Warp) trådarna är vågformiga. Denna vågform förändras när väven utsätts för belastning så att trådarna blir rakare och väven töjer sig. Efter längre tids belastning blir förändringen permanent och vi har då fått en strukturtöjning hos väven. Att spänna ett transportband ”tills det drar” är alltså inte att rekommendera. Följ i stället våra rekommendationer att förspänna minst 0,3% till 0,5% (beroende på material).

Den beräknade axelkraften som Habasit anger gäller alltid efter relaxation eller inkörning vilket i sin tur innebär att axelkraften kan bli närmare dubbelt så hög vid installationstillfället. Kontrollera därför att anläggningen tål denna belastning. Om inte, måste bandet/remmen förspännas i omgångar.
Vi hoppas att den här bloggen har hjälpt till att förtydliga detta, ibland komplexa, ämnesområde. Kontakta oss gärna om du har frågor!

19 september 2017  |  Sänt av

Johan Tisell är affärsutvecklingschef på Habasit i Norge. Han har jobbat i företaget sedan 1976. Med över 40 års erfarenhet är han expert på de flesta branscher, men han specialiserar sig på väv- och kraftöverföringsremmar. Tisell talar svenska, engelska och skandinaviska – hans kunskaper är tillgängliga för kunder i hela världen.

Kontakta oss för personlig assistans

Få vägledning