Bombera eller inte bombera en ytbelagd drivrulle

Bombera eller inte bombera en ytbelagd drivrulle

Bombering av drivrulle är viktigt för att få kontroll över banan i ett plant transportband och för drivremmar. En friktionsbeläggning eller ”gummibeläggning” hjälper till att öka friktionen mellan transportbandet och drivrullen. Bandets prestanda optimeras om enbart sådan lösning används. Om denna lösning emellertid kombineras med en bomberad rulle kan det uppstå oönskade effekter såsom försämrade skarvar och förtida bandslitage. Habasit rekommenderar därför i allmänhet att denna kombination undviks.

För att förklara varför problem uppstår måste vi förstå samspelet mellan transportbandet och en ytbelagd, bomberad rulle. Låt oss börja med att titta på hur bombering håller bandet centrerat på rullen.

Bomberad rulle

För att få bandet att centrera konstruerar man en bomberad rulle med änddiametrar som är mindre än diametern mitt på. Detta gör att bandet löper på konade ytor, vilket gör att bandets kanter strävar mot rullens mitt. De olika diametrarna ger också olika omkrets på rullen.

Bombera eller inte bombera en ytbelagd drivrulle

Bandet anpassar sin profil till bomberingen vid belastning på ett sådant sätt att inspänningen blir störst kring bandets mittlinje. Detta sker på rullens största diameter/omkrets. Under drift rör sig band och rulle tillsammans inom detta område med störst kontaktkraft. När rullens diameter/omkrets gradvis minskar mot rullens ändar, minskar längden på bandets väg över rullen och kontaktkraft proportionellt. Även om bandets väg på rullens konade ändar ändras måste bandets kanter fortsätta röra sig med bandets mittdel. Detta innebär att bandet slirar mot rullens konade ändar, och då mer där över rullens ändar där bandets bana är kortast. Den lägre kontaktkraften i dessa områden gynnar slirningen. Det är denna slirning mellan bandet och rullens konade ändar som genererar friktionen och resulterande kraft som pressar bandets kanter mot mitten.

Låt oss nu se vad som kan hända när en rulle är både bomberad och ytbelagd.

Skrynkling

Friktionen ökar om en ytbelagd rulle också är bomberad – och det är då risken för problem uppstår. Om ytbeläggningen skapar tillräcklig friktion kan den större centreringseffekten till att bandet skrynklar sig i mittområdet och reser sig upp från rullens yta. Det kan gå så långt att bandet skrynklar sig fullständigt och viker sig över sig själv.

Bombera eller inte bombera en ytbelagd drivrulle

Stick-slip-effekt

Med ökad friktion mellan bandet och den bomberade rullen ökar motståndet hos bandets ytterkanter att slira proportionellt. Om bandfriktionen t ex ökar från 0,15 på en stålrulle till 0,35 på en ytbelagd rulle ökar motståndet mot slirning med ungefär 133 procent. Detta innebär att kanterna, när motståndet mot slirning i bandets ytterkanter ökar, får större benägenhet att släpa efter bandets mittsektion, och att bandet då får en större benägenhet dra sig efter mittsektionen och skapa sidodeflektion (deformation) på bandet.

Bombera eller inte bombera en ytbelagd drivrulle

Oregelbundenhet

Det kan också uppstå skada på ytbeläggningen som en följd av det vi kallar stick-slip-effekten, dvs att bandet fastnar och släpper upprepade gånger. Denna effekt uppstår när bandets ytterkanter motstår slirning pga statisk friktion, men friktionen sedan släpper och plötsligt ”fjädrar framåt”, pga krafter från bandets mittsektion. När bandet slirar gnids det kraftigt mot ytbeläggningen, vilket ger punktslitage på beläggningen. I extrema fall med hög belastning kan bandets skarv deformeras så mycket att den brister. Det vulkaniserade materialet i ytbeläggningen försämras också och blir mjukt och klibbigt och släpper ifrån sig gummirester på transportbandet, glidbanan och/eller rullarna.

Bombera eller inte bombera en ytbelagd drivrulle

Bandets konstruktion och inspänningen spelar en avgörande roll i detta sammanhang, eftersom det är detta som styr omfattningen på slitaget. Ett lateralt styvt band deformeras t ex inte lika mycket som ett lateralt flexibelt band och fjädrar tillbaka snabbare, längs en kortare sträcka, samtidigt som det blir mindre men fler slitmärken. Å andra sidan ger ett band med hög belastning högre friktion mot ytbeläggningen så att det behåller greppet längre, för att till slut slira med högre slitkraft, vilket leder till färre men större slitmärken.

Hitta en lösning

Vad är bästa sättet att hantera dessa problem om konstruktionen kräver en bomberad eller ytbelagd rulle? Ett svar på detta är tänka till när det gäller bandets utförande och specificera en tålig gummikvalitet, t ex karboxylerat nitrilgummi (XNBR) eller korslänkad polyuretan med borstad eller slipad yta och en hårdhet på 80-90 Shore A. Detta ger mindre friktion än den vanliga hårdheten på 70 Shore A och därför mindre slitage.

Att förstå funktionsprincipen hos en konad rulle och dynamiken mellan bandet och en bomberad rulle kan göra det enklare att optimera bandets och därmed transportörens prestanda, vilket i sin tur kan ge längre underhållsintervaller och förlänga bandets livslängd.

Vill du kommentera detta – eller ställa en fråga? Kontakta oss!

Du kanske också är intresserad av:

9 juli 2018  |  Sänt av

Bart Natoli

Bart Natoli är Chief Application Engineer vid Habasit America och har varit i företaget sedan 1986. Han har en kandidatexamen, utbildning som maskiningenjör, högskoleingenjör och arkitekt. Bart Natoli är expert på vävtransportband och drivremmar.

Kontakta oss för personlig assistans

Få vägledning